flickornamorell.blogg.se

Japp, som rubriken avslöjar så tänkte jag skriva några rader om just mina graviditeter och hur jag upplevde dem. Det är så otroligt individuellt hur kroppen reagerar på en gravdititet och alla dess hormoner. Med Belle mådde jag bra, knappt något illamående förutom lite på morgonen. Jag tror att jag kan räkna på en hand hur många gånger jag kräktes med henne. Jag minns att jag hade mycket besvär med magkatarr när jag väntade henne, och det i sig kan man ju må lite konstigt och illamående utav. Jag vet att jag aldrig tidigare hade haft magkatarr så just då trodde jag att det var så det kändes att vara gravid. Men i efterhand vet jag nu att det var magkatarr, då jag har haft besvär med det till och från i rätt många år efteråt. Men i varje fall, jag mådde väldigt bra överlag med Belle i magen. Jag var säkert dödstrött och hängig till och från men överlag så mådde jag bra. Jag gick i skolan (då på gymnasiet) fram till fredagen och födde henne på måndagen därefter. Så jag kände mig aktiv och igång hela graviditeten ut. Belle valde att komma till världen 8 dagar "tidigt", i vecka 38+6. Hon vägde 2890 g och var 48 cm lång, så det var en liten tjej ♥

 

Två år efter Belle föddes väntade jag Ella och den graviditeten var precis TVÄRTOM. Jag mådde riktigt illa från vecka 6 och fram till vecka 14. Under dessa veckor så kräktes jag flera gånger om dagen och mådde så fruktansvärt dåligt. Eftersom jag hade en livlig liten tvååring så var det särskilt strängt, då man knappt orkade upp från varken sängen eller soffan vissa dagar. När väl illamåendet började avta, började jag känna av ryggen väldiggt mycket. Det kunde liknans med att jag hade en extrem träningsvärk som gjorde att det krampade i ryggslutet. Japp, mycket riktigt. FOGLOSSNING.. så min sjukskrivning bara fortsatte då jag därefter var hemma pga foglossningen fram till skitungen föddes. Det var många spekulationer om att jag väntade en pojke, då graviditeterna var så pass olika. Men ultraljudet visade oss en liten tös. Eller ja, barnmorskan sa "måla inte barnrummet rosa" just to be safe, men oftast säger de ingenting alls om de inte är säkra. Så antingen var det en liten tös i magen eller en pojke med väldigt liten snopp, som min pappa sa (vilket inte tjejernas pappa tyckte om, haha). Jag vet i alla fall att jag mådde så pass dåligt, speciellt i början, att jag kände mig mer sjuk än lycklig över en graviditet. Blev väldigt snuvad på babylyckan där under graviditeten, tyvärr. MEN.. soligare och gladare unge än Ella hittar du inte :) definitivt värt mödan, haha ♥ Ella föddes två dagar före BF, i vecka 39+5 och vägde 3200 gram och var 50 cm lång. 

 

Denna tredje graviditet kan man kalla (än så länge) någon form av ett mellanting av mina tidigare graviditeter. Jag har varit sjukskriven i fyra veckor från jobbet, totalt mått väldigt dåligt i fler, men där runt vecka 12-13 så mådde jag bättre och idag (vecka 19) känner jag mig som vanligt igen. Jag blir väldigt illamående när jag blir hungrig, så det skall jag försöka undvika, haha. Får ta konceptet att äta för två på stort allvar, helt enkelt ;) Jag ska nu försöka njuta av den här tiden som kommer efter gravidillamåendet och INNAN jag blir alltför tung och klumpig. Jag känner att tröttheten börjar avta också, men herregud, lite strängt och jobbigt får det väl vara, det skapas ju faktiskt ett litet underverk i magen på mig :) ett underverk som vi nu längtar väldigt mycket efter ♥